Vad menar vi när vi säker en LED strålkastare? Här här lite sådant som kan vara bra att veta om strålkastare och en liten jämförelse mellan den tidgiare så vanliga halogenljuslampan i strålkastaren som nu nästan helt ersatts av LED.
En strålkastare används när du vill lysa upp en yta så mycket att det blir ett bra ljus att vistas i och kanske utföra någon uppgift i. Det betyder att en strålkastare sprider ljuset brett och att ljuset är mycket kraftigt. Man vill att ljuset ska vara så klart som möjligt och därför används ofta ett kallt vitt ljus där man antingen använder den neutralvita färgen eller den kallvita dagsljusfärgen.
Tidigare använde man ofta halogenlampor i form av halogenrör med en effekt på 80-1500W till sina strålkastare beroende på hur kraftig den är. Då är det längden på halogenröret som styr vilken effekt man får på ljuset. Valet av halogenljus är för att få en så vit färg på ljuset som möjligt. De vanligaste strålkastarna har en effekt på 300-500W och använder halogenrör med som har en sockel som kallas för R7s.
Idag är nästan alla nya strålkastare LED-strålkastare, vilket är en teknik som ger mycket mer ljus för per tillförd effekt än halogenlampor. Man använder då en stor platta med dioder som kallas för COB, Chip On Board, där en massa små dioder tillsammans skapar ett kraftigt ljus. När man använder LED kan man även välja vilken färg man ska ha på ljuset beroende på var strålkastaren ska användas. Även här styr effekten storleken på bottenplattan.
Det som skiljer en strålkastare med halogenljus mot en med LED-ljus är att den med halogenljus kan ansluta 230V direkt till ljuskällan, medan man i en LED-strålklastare oftast behöver göra om strömmen med en elektronisk transformator som omvandlar elströmmen till sådant som passar i dioderna. Det är oftast hur bra transformatorn är som gör att priset på strålkastare. Här tycker vi att det ofta är värt att betala någon krona extra för att få en bättre kvalité på transformatorn och därmed förhoppningsvis en längre livslängd.
En typisk LED-strålkastare som kan användas som en 300W halogenstrålkastare kan ha en effekt på kanske 20W. Det är mindre än en tiondel av effekten, vilket gör en stor skillnad i energiförbrukningen.
Nu mäter man ju inte ljusflöde i Watt, utan här tittar man på ljusflödet i lumen. Då kan man jämföra ett ljusflöde oberoende av vilken teknik som används i strålkastaren. Det som däremot gör att man inte kan blint titta på ljusflödet är att en strålkastare med halogenlampa då halogenlampan behöver reflektorn inne i strålklastaren för att forma och skicka ut ljuset, halogenröret lyser ju runt om hela röret och vi vill ju ha ljuset att lysa framåt. Det är då reflektorn kommer in i bilden som både samlar ihop ljuset i en stråle och bestämmer vilken form det ska ha när det lämnar strålkastaren.
Tittar man på LED-strålkastare används reflektorn för att forma ljuset och en djupare strålkastare innebär ofta en smalare stråle medan en grundare innebär en bredare stråle. När man har en COB-diod så går att ljuset från strålkastaren framåt och reflektorn bestämmer formen på strålen. Vill man göra mer med strålen kan man även använda optik eller effekter på glaset för att skapa den typen av ljus man vill sprida som t.ex. ett frostat glas för ett mer diffust ljus.
Vissa strålkastare tänder och släcker man med strömbrytare, tidsrelä eller en centralt monterad ljusvakt medan andra har både ljus- och rörelsevakt inbyggd så att den kan tändas i mörker när den känner av rörelse.
Det finns ofta tre reglage på en strålkastare med ljus- och rörelsesensor.
• Hur ljuskänslig strålkastaren ska vara för när den tänder
• Hur känslig den ska vara för rörelse
• Hur lång tid den ska lysa efter senast registrerade rörelse
Det enda man kanske ska tänka på är att se till att strålkastaren inte tänder i tid och otid så att man tar tid på sig att rikta in rörelsesensorn. Det går att sätta för delar av rörelsesenorn för att skapa ett smalare avkänningsområde. Man får tänka på att om lampan tänder väldigt väldigt ofta så kommer detta att slita på elektroniken och det maximala antalet tändningar som förutom antalet ljustimmar begränsar strålkastarens livslängd.