Köp ljuskällor hos pålyset.se

Här hittar du ljuskällor till de vanligaste socklarna. Som ljuskällor tänker vi oss traditionella lampor med de vanligaste socklarna som man kan byta själv. Ljuskällorna finns med några olika tekniker, men vi har valt att hålla dem samlade per sockel för att du själv kan avgöra om du vill välja en specifik teknik.

Ljuskällor inte bara glödlampor

När du köper en ljuskälla idag så finns det ljuskällor av flera olika tekniker att välja bland. Gemensamt för dem alla är att de används för att sprida ljus där du behöver det. Vilken produkt du ska välja beror helt på vad du ska ha ljuset till och vad du vill att ljuset ska göra för dig.

Glödlampan

Den klassiska glödlampan finns ännu idag i form av specialllampor. Det är oftast en glasglob som är fylld med gas där ljuset alstras av en glödtråd som blir varm av att man skickar ström genom glödtråden. Att skapa ljus på det sättet har man gjort sedan Edisons tid och utvecklinge har gått framåt sedan dess. Det är så att när man skapar ljus genom att värma upp en tråd så att den lyser, då alstras det också en hel del värme som en biprodukt och så länge vi värmde upp våra hus och hem med elektricitet så gjorde det inte så mycket, men idag är det inte längre hållbart med glödlampor för allmänbelysning och sedan nu många år har man inom EU arbetat med att fasa ut glödlampan för att ersätta den med mer energimässigt mer hållbara alternativ. 

Det finns ännu glödlampor att köpa och man får tillverka glödlampor till de användningsområden där det ännu inte går att ersätta med ljuskällor med annan teknik som t.ex. i en ugnslampa.

Det finns områden där det heller inte är möjligt att använda LED när man arbetar med väldigt små lampor som t.ex. de små lamporna som sitter i ljusstakar och som drivs med lågspänning, när man har lamporna i extrema miljöer där ingen elektronik skulle kunna överleva eller där utvecklingen helt enkelt inte hunnit komma nog långt fram.

Halogenlampan

En halogenlampa är en ljuskälla som använder samma typ av teknik som en glödlampa, det är en glaslampa fylls med halogengas som när tråden värms upp sprider ett ljus som är upp till cirka 30% mer effektivt än om du använt en glödlampa. Det gjorde att dessa lampor blev väldigt populära under 90-talet för spotlights tack vare dess något vitare ljus och att man kunde skapa ljuskällor med reflektor och en utmärkt färgåtergivning. 

Man använder än idag halogenlampor i sammanhang när man ska exponera t.ex. mat i en buffé eller när man behöver en perfekt färgåtergivning som en glödtrådslampa med ett något vitare ljus kan erbjuda där alla färger framhävs likvärdigt. Man talar om Ra-talet där Ra 100 är perfekt ljus och här är halogenlampan den lampa som ger den perfekta färgåtergivningen som gör att maten ser aptitlig ut och att man kan göra sig i ordning på morgonen framför spegeln och förvänta sig att se ut som man tänkt sig när man är klar. 

Den stora nackdelen som de flesta som någon gång använt en halogenlampa är att de blir väldigt varma, ja faktiskt väldigt mycket varma där temperaturen överskrider 180C. Den som någon gång råkat vidröra lampan under badrumsspegeln eller fått chokladen att smälta om man lägger den på nedersta hyllan i köksskåpet vet precis vad jag menar. 

LED-lampan

Sedan vid det här laget ganska många år sedan så började man använda en teknik med en elektronisk halvledare som kan alstra ljus där elektronerna hoppar över en klyfta. Nu är det så att elektroner är väldigt små, så denna klyfta som är enorm för en elektron är väldigt liten med våra ögon mätt, så lysioderna kan också göras små. Det lite fiffiga med det ljusbågeliknande ljus som uppstår i klyftan när elektronerna hoppar över är att det behövs väldigt låg effekt för att alstra ganska mycket ljus, vilket gjort att LED-lamporna nästan helt tagit över som ljuskälla och det är också så att en LED-lampa numera nästan är synonymt med en glödlampa även om LED-lampan betydligt mer liknar en radio rent tekniskt än en glödlampa. 

Bortsett från att vara energieffektiva så finns det andra uppenbara fördelar med LED för att alstra ljus som t.ex. att det nästan inte uppstår någon värme att tala om i själva alstrandet av ljuset, så man slipper problemet med värme. Däremot alstras fortfarande värme i den elektronik som används för att omvandla elströmmen i vägguttaget till sådan ström som dioderna behöver för att lysa. Tidigare behövdes ganska kraftiga kylflänsar för att kyla elektroniken, men dessa är nu ett minne blott när man med små pärlband av dioder kan skapa lösningar där man använder Ohms lag om spänning och ström så att man inte behöver göra den perfekta spänningen till varje liten diod utan man kan använda lagen om att fördela ut spänningen över massvis av pyttesmå dioder, vilket gör att behovet av komponenter som likriktar och transformerar ner strömmen nästan helt försvunnit och kretskorten är väldigt små.

Det som ännu är lite utmanande med LED-lampor, i vart fall för den som läst lite elektronik, så är det att dioder används inom elkonstruktion för att de leder strömmen bara åt ett håll. För den som läst lite om matematik och fysik så vet man att elströmmen i våra vägguttag är växelström som går som i en snygg och prydlig sinuskurva som å ena sidan är positiv och som å andra sidan är negativ. Det innebär såklart för dioderna att de kommer vara avstängda halva tiden om man inte gör något åt detta och här märker man en ganska stor skillnad i hur fin elektronik som använts i själva LED-lamporna. Man kan lösa denna utmaning antingen genom att se till att det på ena vägen alstras ljus för dioder vända åt ena hållet och att det finns lika många dioder vända åt andra hållet så att man får ljus även på tillbakavägen. En annan teknik för att lösa detta är att använda lite mer elektronik som ser till att dioderna får en perfekt likström och att man i stället lagrar not med energi när vägen går uppåt för att fortsätta leverera ström under tiden vågen är negativ. Det är också här risken för flimmer uppstår för det är såklart billigare att inte lösa detta problem och då kan man också köpa LED-lampor för några tior till och med på bensinmacken eller möbelvaruhuset. 

Flimmer är något man ska ta på allvar, då man om man blir utsatt för dålig belysning i vardagen riskerar att få huvudvärk, trötthet eller en hel massa andra otrevligheter och därför brukar vi alltid rekommendera att man går upp i pris en del när man väljer belysning som man lever och arbetar i många timmar per dag, eller belysning som man koncentrerar sig i.

Lågenergilampan och kompaktlysröret

Det finns ett ganska stort antal lampor där ute där ljuskällan inte har den vanliga skruvsockeln eller någon stiftsockel av modernt snitt utan där det finns en klump inne i armaturen och en mystisk lamphållare som har något av de utseenden som liknar något man skulle kunna koppla in en robot eller möjligtvis en utomjording i. Om ljuskällan dessutom ser ut som två eller fler ljusstavar då är det troligtvis ett kompaktlysrör vi har att göra med. Kompaktlysrör är betydligt mer energieffektiva än glödlampor då de bygger på att man skapar en ljusbåge i en gas med innehåll av kvicksilver. Man kan beroende på gasens blandning få ljuset i olika färger där man ofta benämner färgen som en kombination av dess färgåtergivning och färgtemperatur i ett, dvs att 827 betyder att man har en färgåtergivning på 80 och en färgtemperatur på 2700 grader Kelvin, 830 betyder det vitare ljuset på 3000K och 840 betyder färgåtergivning på 80 och en färgtemperatur på den neutralvita färgen 4000K. 

Dessa kompaktlysrör är också under utfasning och man ersätter dem oftast genom att byta ut hela lampan mot en ny med LED i stället där dioderna ofta är fasta och om man behöver byta dem får man byta hela lampan.

Det läskiga med dessa kompaktlysrör är också att de är tillverkade i glas och innehåller gas som inte alls är på något vis hälsosam att andas in, så om ett kompaktlysrör går sönder så ska man vädra ordentligt i flera timmar för att säkerställa att allt ev kvicksilver och annat läskigt i gasväg vädrats ut. Dessutom har dessa glaslysrör nackdelen att när de väl råkar möta ett bord, ett betonggolv eller liknande att det blir väldigt mycket glas av dem också. Det kanske extra olyckliga i kombinationen med glas och gamla armaturer är att de sitter så förfärligt hårt fast att man när man väl får loss dem råkar drämma in dem i en kant så att de går sönder så att ha handskar på sig när man byter ett kompaktlysrör tycker vi är en god idé. 

Varje gång du funderar på att byta ett trasigt kompaktlysrör, fundera då gärna på om du kanske skulle byta ut hela lampan i stället. Det finns verkligen inga bra anledningar till att fortsätta använda kompaktlysrör om du hittar en bättre, snyggare och mer energisnål lampa som använder LED i stället. Undantaget som bekräftar regeln är såklart att om det sitter ett kompaktlysrör i köksfläkten så kanske det inte är bara att byta ut hela fläkten för att få rätt ljuskälla där, men då finns det lyckligtvis LED för vissa av dessa vanliga kompaktlysrör som t.ex. G23. 

Lysröret

Här är en riktig trotjänare inom energieffektiv belysning. Trots att LED-tekniken funnits en bra stund så är det ändå så att LED än så länge "bara" lyckas vara omkring 60% mindre energikrävande än lysröret. Lysröret bygger på att man får en ljusbåge att lysa i en gas på samma sätt som för kompaktlysrören, fast här används ofta en glimtändare för att sparka igång denna ljusbåge. Fortfarande används många lysrör där ute, men även här är det dags att börja ersätta dessa gamla armaturer med något nytt. Det finns LED-lysrör att byta till, men många av dessa armaturer har hängt med i många år och lysrörshållarna, plastdetaljerna och elektroniken som driver lysrören kan ha sett sina bättre dagar. Dessutom är det så att om man använder ett LED-lysrör så behöver man byta ut glimtändaren (oftast) till en som följer med LED-lysröret och då ändrar man själva karaktären på armaturen så att CE-märkningen för armaturen inte längre gäller, vilket kan vara viktigt med tanke på elsäkerhet och försäkringsbolag.