Om LED-lampor

 

Tekniken har utvecklats, men det är fortfarande inte alltid enkelt att välja rätt

När vi började sälja LED-lampor för drygt femton år sedan var den vanligaste frågan om de verkligen kunde ersätta glödlampan. Idag är det nästan ingen som undrar det längre. LED har blivit det självklara valet i de flesta hem tack vare låg energiförbrukning, lång livslängd och ett stort utbud av modeller.

Samtidigt har valet faktiskt blivit lite svårare.

Det finns idag tusentals olika LED-lampor på marknaden. Två lampor kan ha nästan samma specifikationer men ändå ge olika ljus, hålla olika länge eller fungera olika bra tillsammans med en dimmer.

Den här sidan bygger dels på tekniska fakta, dels på sådant vi själva har lärt oss genom att sälja, jämföra och följa utvecklingen under många år. Förhoppningen är att den ska hjälpa dig att förstå skillnaderna och göra det lite enklare att välja rätt från början.

Därför använder vi LED

Den stora fördelen med LED är naturligtvis den låga energiförbrukningen. En modern LED-lampa kan ofta ge ungefär samma ljus som en traditionell 60 W glödlampa och samtidigt bara använda omkring 8 W.

Men energiförbrukningen är egentligen bara en del av historien.

LED-lampor utvecklar betydligt mindre värme än äldre glödlampor, de tål vibrationer bättre eftersom de saknar glödtråd och de innehåller inte kvicksilver på samma sätt som äldre lågenergilampor med lysrörsteknik.

Tekniken gör också att det går att bygga allt från små dekorationslampor med synliga glödtrådar till kraftiga arbetslampor och avancerade LED-stripar med styrning av både färg och ljusstyrka.

LED är fortfarande elektronik

En sak som ibland glöms bort är att en LED-lampa egentligen är en elektronisk produkt.

Själva lysdioden behöver en drivenhet som reglerar strömmen, en optik som sprider ljuset och ofta ett fosforlager som omvandlar det blå ljuset från dioden till ett varmare och behagligare ljus.

Dessutom behöver lampan kylas.

Det är därför många kraftigare kvalitetslampor är försedda med kylflänsar av aluminium eller andra material som leder bort värmen. En LED-lampa mår bäst när den får arbeta svalt. För svagare lampor är tekniken nu så effektiv att kylning inte behövs som innan, men för att få kylningen behöver de kraftigare lamporna ha en större glaskropp och de minsta finns inte med ett starkare ljusflöde än kanske 250 lumen. 

Det är också anledningen till att LED inte alltid passar överallt. I mycket varma miljöer, till exempel bastur eller helt slutna armaturer utan ventilation, kan värmen påverka både livslängd och prestanda.

Varför skiljer sig kvaliteten mellan olika LED-lampor?

Det här är nog det område där utvecklingen varit minst synlig för konsumenten.

Det finns många tillverkare av färdiga LED-lampor, men betydligt färre tillverkare av själva lysdioderna. Till det kommer elektroniken, kylningen, optiken och kvalitetskontrollen.

Två lampor kan därför se nästan identiska ut på utsidan men vara uppbyggda på helt olika sätt.

En tillverkare kan välja att använda fler lysdioder och belasta dem mindre, medan en annan använder färre dioder men driver dem hårdare för att få samma ljusstyrka. Båda lamporna kan ge lika mycket ljus när de är nya, men de behöver inte åldras på samma sätt.

Samma sak gäller fosforlagret som används för att skapa rätt färgtemperatur. Om det är tunnare eller av enklare kvalitet kan lampan förändra sitt ljus snabbare med tiden.

Det här är sådant som sällan syns på kartongen.

Billigast är inte alltid billigast

Vi brukar ibland använda ett enkelt exempel.

Tänk dig att en LED-lampa kostar 50 kronor och håller omkring 10 000 timmar. En annan kostar 80 kronor men har en beräknad livslängd på 35 000 timmar.

Den dyrare lampan kostar lite mer när du köper den, men om båda används lika länge blir den ofta billigare över tid. Dessutom slipper du byta lampa lika ofta.

Det betyder inte att den dyraste lampan alltid är bäst. Däremot tycker vi att det är klokt att titta på både pris, livslängd och kvalitet när man jämför olika produkter.

Säkerhet och CE-märkning

Alla elektriska produkter som säljs inom EU ska uppfylla kraven för CE-märkning.

CE-märkningen innebär att tillverkaren eller importören ansvarar för att produkten uppfyller gällande krav inom bland annat elsäkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet och miljö.

Som återförsäljare lägger vi stor vikt vid att våra leverantörer kan visa den dokumentation som krävs för de produkter vi säljer. För oss handlar det inte bara om att lampan ska lysa bra, utan också om att den ska vara säker att använda under många år.

Några vanliga begrepp

LED

LED står för Light Emitting Diode, eller lysdiod på svenska.

Det är en elektronisk komponent som avger ljus när den får ström. En del av energin blir ljus och resten blir värme, vilket gör att en LED-lampa fortfarande behöver kylas trots att den är betydligt effektivare än en glödlampa.

RoHS

RoHS är ett EU-direktiv som begränsar användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.

Syftet är att minska mängden tungmetaller och andra ämnen som kan påverka både miljö och hälsa.

Ljusflöde, lumen (lm)

Lumen anger hur mycket ljus en lampa avger och är idag det bästa sättet att jämföra ljusstyrkan mellan olika LED-lampor.

Som en ungefärlig vägledning kan man tänka:

Äldre glödlampa LED-lampa
25 W cirka 250 lumen
40 W cirka 450 lumen
60 W cirka 800 lumen
75 W cirka 1 000 lumen
100 W cirka 1 500 lumen

Det är ungefärliga värden. Olika lampor sprider ljuset på olika sätt och därför kan två lampor med samma lumen ändå upplevas lite olika.

Ljusstyrka, candela (cd)

Candela beskriver hur starkt ljuset är i en viss riktning.

Det används framför allt när man jämför spotlights, arbetsbelysning och andra armaturer där ljuset ska riktas mot ett bestämt område.

Belysningsstyrka, lux (lx)

Lux beskriver hur mycket ljus som faktiskt träffar en yta.

Två lampor med samma lumen kan ge helt olika antal lux beroende på spridningsvinkel och avstånd till det som ska belysas.

Det är därför man ofta använder lux när man planerar arbetsplatser, kontor och andra miljöer där det finns rekommenderade ljusnivåer.

Färgtemperatur, Kelvin (K)

Färgtemperaturen beskriver vilken färgton ljuset har.

  • 2200 K ger ett mycket varmt ljus som påminner om levande ljus.
  • 2700 K är det varmvita ljus de flesta förknippar med klassiska glödlampor.
  • 3000 K upplevs lite vitare men fortfarande varmt.
  • 4000 K brukar kallas neutralvitt och passar ofta i garage, tvättstugor och arbetsutrymmen.

Två lampor med samma färgtemperatur kan ändå upplevas olika. Färgtemperaturen är en bra utgångspunkt, men den berättar inte hela historien.

Färgåtergivning, Ra eller CRI

Ra, eller CRI som det också kallas, beskriver hur naturligt färger återges i ljuset.

Ju högre värde, desto lättare blir det att se färger på ett sätt som liknar dagsljus.

För de flesta hem fungerar Ra 80 bra, men i kök, hobbyrum och andra miljöer där färger är viktiga kan ett högre värde göra tydlig skillnad.

Livslängd

När en LED-lampa anges hålla exempelvis 25 000 timmar betyder det inte att den slocknar efter exakt den tiden.

Istället handlar det om när ljusflödet har minskat till en viss nivå under standardiserade testförhållanden.

Hur länge lampan håller hemma hos dig påverkas bland annat av temperaturen, hur ofta den tänds och släcks och hur armaturen är konstruerad.

Effekt, watt (W)

Watt anger hur mycket elektrisk effekt lampan använder.

För LED säger watt däremot väldigt lite om hur mycket ljus lampan ger. Två LED-lampor med samma effekt kan ha olika ljusflöde beroende på hur effektiva de är.

När du jämför ljusstyrka är det därför bättre att titta på lumen än på watt.

Spridningsvinkel

Spridningsvinkeln beskriver hur brett ljuset sprids.

En liten spridningsvinkel ger ett koncentrerat ljus som passar bra för spotlights eller för att belysa en tavla.

En större spridningsvinkel ger ett jämnare ljus över en större yta och passar ofta bättre för allmänbelysning.

Det är en egenskap som många missar när de väljer LED-lampa, men som faktiskt påverkar hur ljuset upplevs minst lika mycket som ljusstyrkan.